Projekt på Svenska barnboksinstitutet med syfte att uttyda Astrid Lindgrens stenogramblock

Astrid Lindgren är en världsförfattare, men hennes kreativa process är höljd i dunkel. Detta beror på att Lindgren skrev och själv redigerade sina böcker på stenografi. De 670 stenogramblock som finns bevarade på Kungliga biblioteket och Svenska barnboksinstitutet har ansetts omöjliga att tolka för den som inte är mycket kunnig i stenografi och är hittills helt obeforskade.

Riksbankens jubileumsfond har nu tilldelat medel för att detta ska kunna åtgärdas. I forskningsprojektet ”Astrid Lindgren-koden” sammanförs kompetenser från litteraturvetenskap, datavetenskap och professionell stenografi för att tolka Lindgrens stenogram genom digitala metoder. I fokus står de 52 stenogramblock som innehåller Bröderna Lejonhjärta.

Forskare i projektet ”Astrid Lindgren-koden” är Malin Nauwerck, fil.dr i litteraturvetenskap och Anders Hast, professor i datoriserad bildbehandling. Deltar i projektet gör även Karolina Andersotter, bibliotekarie med inriktning på digitala metoder, och Britt Almström, riksdagsstenograf, nu pensionerad.

– Materialet är så unikt och intressant att det nästan inte går att förstå att det är i princip orört. Att få möjligheten att knäcka den här koden, Lindgrens eget rövarspråk, är en ynnest för en forskare, säger Malin Nauwerck.

Astrid Lindgren-koden är den första studien av Astrid Lindgrens originalmanuskript. Projektet kommer att generera ny kunskap om författarskapet och bidra till generell metodutveckling för analys av handskrivna dokument.

Projektet är förlagt till Svenska barnboksinstitutet och ska pågå under tre år, 2020–2022.

– Detta är det första större forskningsprojekt som förläggs till Svenska barnboksinstitutet sedan institutet blev auktoriserad medelsförvaltare. Det ska bli väldigt spännande att få följa arbetet på så nära håll. Det är också roligt att projektet har koppling till institutets samlingar. Astrid Lindgren donerade ett antal av sina stenogramblock till institutet, så det känns helt rätt att projektet är förlagt just hit, säger Åsa Warnqvist, forskningsledare vid Svenska barnboksinstitutet.

Foto: Svenska barnboksinstitutet