Nyhet 2024-12-09
Kändismammor, Kulla-Gulla, näktergalar, böckers ljudlandskap och flerspråkighet – årets sista Barnbokenartiklar är här.
I 2024 års sista artikelsläpp från Barnboken– tidskrift för barnlitteraturforskning knyter gästredaktörerna Malin Nauwerck och Tuva Haglund ihop temat Moderskap och modrande med en inledande text. Samtidigt publiceras temats sista tre artiklar.
Margaux Dietz, Marie Serneholt och Camilla Läckberg; i artikeln ”Super-Charlies mamma: Offentliga mammor, vuxet tilltal och parasociala relationer i samtida svenska bilderböcker” undersöker Jana Rüegg och Lisa Grahn samtida svenska kändisbilderböcker där huvudpersonerna delar namn med författarnas barn.
Sara Pankenier Weld hittar hos Kulla-Gulla en moderskapsetik som är mer radikal än vad den synes vara vid första anblick. I sin artikel “’A Precocious Little Mother with a Child’s Face’: A Maternal Ethics of Care in Martha Sandwall-Bergström’s Kulla-Gulla Books” visar Weld hur den föräldralösa huvudpersonen inte bara tar ansvar för andra föräldralösa barn, utan hur Kulla-Gulla också kan läsas som en symbol för en omsorgsetik som täcker in alla sårbara individer i samhället.
Sigrid Schottenius Cullhed analyserar näktergalmotivet i Astrid Lindgrens novell Spelar min lind, sjunger min näktergal i artikeln ”Astrid Lindgren and the Nightingale’s Song”. Motivet härstammar från antik grekisk mytologi, där näktergalens sång symboliserar en mors sorg över att ha förlorat sitt barn.
Hur låter Ronja Rövardotter?
Tatjana Kielland Samoilow jämför ljudlandskapen i två klassiska, nordiska böcker. I den fristående artikeln ”The Sounds of the Woods and Mountains: Human Voice, Nature Sounds, and Music in Astrid Lindgren’s Ronja Rövardotter and Maria Parr’s Tonje Glimmerdal” utforskar hon ljudets roll i romanernas platsbygge.
Flerspråkighet och barnlitteratur
Agnieszka August-Zarębska undersöker samtida sefardisk barnlitteratur, med fokus på flerspråkighetens funktioner i dessa böcker. Artikeln ”Multilingualism in Contemporary Sephardic Children’s Literature: Fostering Young Readers’ Engagement in Ladino Culture” visar hur användningen av flera språk i böcker hjälper unga sefardiska läsare att hålla kontakt med ladino, deras traditionella språk, som idag är mycket hotat.
Anna Finozzi skriver i ”Call Me By My Name: Naming Practices as Multilingual Devices in Italian Postcolonial Children’s Literature” om namnpraktiker i italiensk postkolonial barnlitteratur. Hur markerar karaktärer mot feluttal av sina namn? Artikeln synliggör hur böcker för unga kan bidra till att framhäva mångfalden i dagens Italien genom att inkludera ett brett spektrum av namn med rötter från olika platser i världen.
I Julia Tidigs artikel ”För finlandssvenska unga läsare, på deras språk: Värderingen av litterär flerspråkighet i recensioner av finlandssvenska ungdomsromaner under tidigt 2000-tal” studeras hur litterär flerspråkighet bedöms i recensioner av finlandssvenska ungdomsromaner från början av 2000-talet